Det när det börjar gå i rätt riktning men ändå inte. – Saknaden efter en hund.

Idag kände jag att jag hade fått mina krafter tillbaka så det räckte till att haka på när vi var iväg och inhandlade det som behövdes för att fylla på våra behov i matväg under de här veckan. Och visst känns det skönt när man känner det börjar gå i rätt riktning igen, hälsan är inget man får ta för givet att man alltid känner sig kry och nyter.

Det som däremot fortfarande inte tycks röra sig i rätt riktning är saknaden av vår hund. Och det är något jag är fullt medveten om att det kommer ta sin lilla tid innan vi är helt på det klara med vad som har hänt.

Som ett exempel på att man fortfarande inte har ställt in sina sinnen på att han inte längre finns, så kan här nämnas om vad som rörde sig i mitt huvud strax innan vi kom hem för en stund.

Undrar om han kommer att möta oss vid dörren och som vanligt vifta på svansen när vi har låst upp dörren, tänkte jag.

Men det finns ingen hund som gör. Det är nu en månad sen det hände.

Annonser

2 reaktioner till “Det när det börjar gå i rätt riktning men ändå inte. – Saknaden efter en hund.

  1. Det förstår jag mycket väl. Ni delade många år med honom och det fanns rutiner som helt plötsligt är borta. Har man minst två hundar så är ju rutinerna kvar i alla fall men så blir det alltid ett stort hål.

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s